Varje bild skapas i en blick.
En blick formas av erfarenheter.

Rätten till bilden

Det unika med bilder är att varje bild är en öppen berättelse tills den beskrivs.
Att tolka en bild efter någon annans beskrivning begränsar möjligheten att uppleva den utifrån egna erfarenheter. För personer med synnedsättning har detta inte varit möjligt med fotografier och andra komplexa bilder, förrän nu…

Hur vi läser en bild är individuellt, vi skapar en berättelse utifrån personliga erfarenheter och referenser. Det är därför stor skillnad mellan att själv kunna läsa en bild och att få den beskriven för sig.
Även om en taktil bild aldrig kan vara något annat än en översättning från en förlaga, precis som översättning av text till ett annat språk, så är den en oöppnad berättelse.

Vad är denna bild för dig? Skulle den ge samma tankar och känslor om du inte såg den utan fick den beskriven för dig?
Foto: Truls Nord.

Taktila fotografier

Inom projektet Taktil foto* har vi tillsammans med personer med dövblindhet tagit fram en teknik som översätter fotografier, målningar och andra komplexa bilder till taktila bilder.

När vi började projektet hade vi tre huvudmål med taktila bilder:
Att utöver bildens forminnehåll även förmedla dens situationer och sammanhang.
Att bilden är både visuell och taktil.
Att produktionen av bilderna innehåller så få manuella moment som möjligt.

Efter två och ett halvt års experimenterande lyckades vi ta fram taktila bilder som fyllde alla våra mål. Efter ytterligare ett halvt års finjustering avslutades projektet Taktil foto med utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm. Utställningen visade 40 fotografier fotograferade av tre personer med dövblindhet, Graciela Gonzalo-Sundström, Göran Rydberg och Rolf Eriksson. 10 av bilderna visades i taktil form.

Utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm 2014.
Foto: Truls Nord.

Den visuella bilden är integrerad i den taktila bilden så att samma bild fungerar för både personer med synnedsättning och för seende. Bilderna öppnar därför upp för (bild)diskussioner mellan seende och personer med synnedsättning.

Taktilt fotografi av Göran Rydberg. Foto: Truls Nord. Taktilt fotografi av Göran Rydberg, fotograf med dövblindhet.
Foto: Truls Nord.

Taktil vy

En taktil översiktsbild över rummet eller platsen man har framför sig gör stor skillnad för en med synnedsättning.
En positiv utveckling är att ständigt fler teatrar tillgängliggör sina föreställningar med syntolkning. Nästa steg är att med taktila fotografier av scenrummet göra varje föreställning än mer tillgänglig genom att ge publiken en visuell uppfattning av scenografin. Detta gäller så klart även andra rum som är skapade för att vara en del av upplevelsen av det som händer i dem, till exempel utställningsrum, konsertsalar, idrottshallar etc.
De taktila fotografierna görs i väderbeständigt material och kan därför också ställas utomhus. Ett taktilt fotografi kan till exempel förklara hur en park är utformad, visa vyn från en kulle eller hur en vikingagrav ligger i förhållande till omkringliggande landskap.

Taktilt fotografi av scenrummet till Tyst teaters föreställning 'Jag är Sara' av Sara Remgren. Foto: Truls Nord. Taktil bild av Urban Jöréns fotografi av scenrummet till Tyst teaters föreställning ‘Jag är Sara’ av Sara Remgren.
Foto: Truls Nord.

Tekniken

När vi översätter en visuell bild till taktil bild börjar vi med bildanalys och därefter bryter vi ner bilden i olika plan; förgrund, mellangrund och bakgrund. För varje plan framställs en tunn skiva. Den första skivan innehåller alla delar av bilden, skiva nummer två innehåller bara förgrund och mellangrund. Den tredje innehåller bara förgrunden. Sedan lägger vi en konturlinje runt de delar som anses vara centrala för bilden.
För att bygga upp en valörskala använder vi ett linjeraster. Ju mörkare parti, desto tätare raster. Vita ytor representeras med släta ytor. Till slut läggs en konturlinje in runt varje väsentligt objekt.

TFN_2014M_0626 Del av taktilt fotografi av Rolf Eriksson, fotograf med dövblindhet.

Bildbeskrivning

Beroendet på bildens innehåll och användningsområde kan det behövas en bildbeskrivning till bilden. Utställningen Våga se! bestod av många komplexa fotografier och bildbeskrivningar var då helt nödvändiga.
Generellt är det viktigt att en beskrivning inte är för lång och att den bara innehåller den viktigaste informationen. En utmaning ligger ofta i att välja bort vad som är mindre viktigt. Till exempel väljer vi i vissa fall bort att skriva om delar som är tydliga i den taktila bilden, så att texten och den taktila avläsningen kompletterar varandra.
Beskrivningen måste också innehålla information om var fotografen står i förhållande till motivet, vilken vinkel bilden är tagen i med mera. Ett mål med texten är alltid att den uppmanar betraktaren att söka i och upptäcka den taktila bilden själv så att hen får en personlig upplevelse av bilden.

TN141497 Taktilt fotografi i Våga se! av Graciela Gonzalo–Sundström, med bildbeskrivning och ett koordinatsystem som gör att vi i text kan hänvisa till vissa objekt i bilden.

Rolf Eriksson, fotograf med dövblindhet, känner på ett av sina taktila fotografier i utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm 2014. Foto: Truls Nord. Rolf Eriksson, fotograf med dövblindhet, känner på ett av sina taktila fotografier i utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm 2014.
Foto: Truls Nord.

Taktila fotografier under produktion hos Layout & Dekor. Foto: Truls Nord. Taktila fotografier under produktion hos Layout & Dekor.
Foto: Truls Nord.

*Taktil foto initierades och leddes av Truls Nord för FSDB Stockholm & Gotlands län, i samarbete med Projektor Utbildning, Layout & Dekor samt Centrum för fotografi. Projektet finansierades av Arvsfonden och Innovativ kultur.